Ceaușescus plan för 3200 kilometer motorvägar i Rumänien

Rumänien ligger idag i botten i EU när det gäller kvaliteten på väginfrastrukturen, trots att det för mer än femtio år sedan fanns en ambitiös plan för att bygga ett nationellt nätverk av motorvägar. 33 år efter kommunismens fall står vårt land inför en av Europas mest bristfälliga vägnät, vilket väcker frågor om möjligheten till ett stort projekt från tiden.

Enligt en färsk rapport från impact.ro ligger Rumänien längst ner i EU när det gäller väginfrastruktur och överträffas endast av Bulgarien, som ligger på plats 34 av 40 undersökta nationer. Situationen blir ännu mer orolig om man tar hänsyn till att vårt land registrerar flest dödliga vägolyckor per 100 000 invånare i Europa.

Den ursprungliga visionen från kommunistperioden

Mellan 1967–1969, under Nicolae Ceaușescus regim, togs en ambitiös plan fram för att utveckla Rumäniens väginfrastruktur. Dokumentet, upprättat av landets mest ansedda ingenjörer under den tiden, föreskrev byggandet av 3200 kilometer motorväg som skulle koppla samman alla regioner i Rumänien.

Planen hade en tydlig geografisk logik och strävade efter att skapa ett sammanhängande nätverk för snabb transport mellan landets viktigaste ekonomiska zoner. Projektet skulle genomföras efter år 1990, vilket visade att det fanns långsiktiga planer för modernisering av infrastrukturen.

Foto källa: magazinsalajean.ro

De huvudsakliga komponenterna i det planerade nätverket

Västra–Öst motorvägen

Västraste motorvägen var kärnan i planen och skulle koppla samman Timișoara med Vama Veche över landet i väst till öst. Sträckan skulle passera genom:

• Drobeta Turnu Severin
• Craiova
• Alexandria
• București

Denna huvudgren skulle underlätta transport av varor och människor mellan gränsområdet mot Jugoslavien och Svarta havet, samt koppla samman landets viktigaste industriella centra i södra delen.

Anslutningen Muntenia–Moldavien

En andra stor komponent riktade sig mot att binda Muntenia och Moldavien genom en motorväg som skulle börja i Ploiești och passera genom:

• Buzău
• Focșani
• Bacău
• Suceava
• Fortsättning nästan till gränsen mot Ukraina (då Sovjetunionen)

Länken Transilvanien–Moldavien

Planen omfattade också att koppla Transilvanien till Moldavien, vilket kompletterade triangeln och säkerställde optimal tillgänglighet mellan alla historiska regioner.

Historiskt sammanhang och planens ursprung

Även om den officiellt dokumenterades under den kommunistiska perioden verkar planen ha sina rötter i mellankrigstiden, före andra världskriget. Rumänien hade redan då ingenjörer och experter som kunde tänka infrastruktur på europeisk nivå.

Att genomför denna plan skulle kräva en investering på cirka 19 miljarder euro, en betydande summa för Rumäniens ekonomi vid den tiden. Dock måste kostnaden utvärderas i ljuset av de långsiktiga ekonomiska och sociala fördelarna för landets utveckling.

Infrastruktursituationen 1989 och utvecklingen efter december

Arvet från 1989

I slutet av den kommunistiska regimen hade Rumänien endast 117 kilometer motorväg:

• 96 km på rutten București-Pitești
• 17 km mot kusten
• Endast några stadssegment

Efterrevolutionens utveckling

2004: Slutförandet av det första postrevolutionära tronsonen (București-Fundulea-Drajna) 2022: Ungefär 981 km motorvägar och expressvägar Nuvarande: Nästan 1000 km totalt

Dessa siffror visar att Rumänien ligger långt efter de europeiska utvecklade länderna:

• Spanien: 16 204 km
• Tyskland: 12 845 km
• Frankrike: 11 882 km

Den ekonomiska och sociala påverkan av den realiserade planen

Missade ekonomiska fördelar

Genomförandet av den ursprungliga planen kunde radikalt ha förändrat Rumäniens ekonomi genom:

• Minskning av transportkostnader
• Attrahera utländska investeringar
• Turismutveckling
• Skapande av arbetstillfällen inom bygg- och angränsande tjänster

Nuvarande konsekvenser av en bristfällig infrastruktur

• Höga logistikkostnader för företag
• För långa restider
• Ökad förorening i samhällen som genomlids av transittrafik
• Farliga vägolyckor ofta på överbelastade nationella vägar

Lärdomar för framtiden

Planen från den kommunistiska perioden, oavsett det politiska sammanhang den föddes ur, visar att Rumänien hade teknisk kapacitet och den vision som krävs för att utveckla infrastrukturen. Jämförelsen med dagens läge väcker viktiga frågor om prioritering av offentliga investeringar och effektiviteten i genomförandet av större infrastrukturprojekt.

Idag, när vårt land försöker ta igen klyftan till de europeiska partnerna, kan erfarenheten från det förflutna ge värdefulla lärdomar om vikten av långsiktig planering och konsekvent genomförande av strategiska infrastrukturprojekt.