Intelligenta trafikljus med sensorer och videokameror – optimerar trafiken

Denna artikel undersöker hur intelligenta trafikljus med sensorer och videokameror kan förbättra stadstrafiken. Trots att tekniken ofta uppfattas som framtidsutsikt har flera västländer visat att förändringar är möjliga och ger betydande tidsbesparingar och ökad säkerhet. Nedan följer hur systemet fungerar och varför de kan bli verklighet även i våra städer.

Vad är intelligenta trafikljus

Samtidigt kommer trafikljusen inte att se mycket annorlunda ut, men hur de fungerar kommer att vara helt annorlunda. De kommer att vara utrustade med sensorer för att upptäcka närvaro av fotgängare och fordon, videokameror med ansikts- och objektdetektering, artificiell intelligens för att optimera väntetider och kommunikationssystem för samordning med andra ljus i området.

Dessa system finns redan, fungerar mycket bra i bilar bland annat och det finns ingen anledning att samma teknologi inte skulle kunna användas även vid trafikljus. Faktum är att den urbana infrastrukturen drar nytta av samma teknologiska framsteg som har revolutionerat bilindustrin under de senaste åren.

Systemen bakom intelligenta trafikljus

Systemen för detektering som används

• Rörelsesensorer med infraröd strålning upptäcker närvaro och rörelse hos fotgängare på avstånd och fungerar extremt bra även i sämre sikt.
• Kameror med ansiktsigenkänning och objektdetektering analyserar trafiken i realtid och kan särskilja mellan fotgängare, cyklister och olika typer av fordon.
• Trycksensorer i trottoaren vid övergångsställena registrerar när någon väntar på att korsa och fungerar som backup.
• Mikrovågsradar för att upptäcka fordon mäter hastighet och avstånd hos närmande fordon, vilket gör det möjligt att beräkna exakt när det är bäst att byta ljus.

Hur systemet fungerar i praktiken

För fotgängare, när sensorerna observerar att ett stort antal personer väntar vid övergången eller närmar sig det fördefinierade området, kommer trafikljuset att förbli grönt längre eller slå om till grönt om det är rött. Systemet kan till och med prioritera större grupper av fotgängare eller upptäcka personer med nedsatt rörlighet som behöver längre tid att korsa.

För fordon gäller samma princip; när sensorerna inte registrerar många fotgängare i området runt trafikljuset, kan fordonen få grönt ljus längre om det råder kö. Systemet lär sig av trafikmönster och kan förutse rusningstider och justera sig proaktivt.

Fördelarna med att implementera intelligenta system

Förbättringar i trafiksflödet

Forskning i städer som redan har implementerat tekniken visar en minskning av väntetiden med upp till 30–40 %, vilket ger betydande tidsbesparingar för alla trafikanter. Flödet i rusningstrafik blir möjligt genom dynamiska justeringar av trafikljusens cykler.

Eliminering av onödiga väntetider när det inte finns någon trafik är en av de mest uppskattade funktionerna, särskilt nattetid eller i områden med låg trafik. Samordningen av trafikljusen längs hela sträckor för att skapa “gröna vågor” möjliggör snabbare och mer förutsägbara resor genom staden.

Läs också

MasiniLaCheie.ro – intelligent biluthyrningsplattform i Rumänien

Att hitta den perfekta bilen kan vara en utmaning på dagens komplexa bilmarknad. Oavsett om du behöver ett fordon för af...

Positiv inverkan på miljön

Minskning av CO2-utsläpp genom att eliminera längre stopp bidrar direkt till bättre luftkvalitet i städer. Minskat bränsleförbrukning översätts till besparingar för bilister och minskad beroende av fossila bränslen.

Lägre ljudnivåer i urbana zoner förbättrar livskvaliteten genom att reducera upprepade inbromsningar och accelerationer.

Ökad trafiksäkerhet

Ur säkerhetssynvinkel kan systemen upptäcka sårbara fotgängare som barn eller äldre och anpassa övergångstiderna. Anpassad automatiskt för personer med nedsatt rörlighet görs via särskilda kort eller mobilapplikationer. Anpassad belysning baserat på väderförhållanden säkerställer optimal sikt i alla situationer.

Global implementering av teknologin

Länder som leder denna revolution

I Österrike har städer som Wien och Salzburg redan implementerat över 200 korsningar med intelligenta trafikljus, och resultaten är mycket uppmuntrande. I Tyskland genomför Berlin och München omfattande pilotprojekt med ambitiösa planer att utvidga. Nederländerna, med Amsterdam, har skapat ett integrerat nätverk av intelligenta trafikljus som kommunicerar sinsemellan. Sverige, med Stockholm i spetsen, lägger särskild vikt vid fotgängarsäkerhet.

Situationen i Rumänien

Projektet är en pilotstudie som gradvis byggs ut och sannolikt når även vårt land. Det är svårt att säga om det blir inom 5 år, 10 år eller 15 år, men det kommer utan tvekan att hända med tanke på EU:s press för modernisering av den urbana infrastrukturen och finansiering för digitalisering av städer.

De första diskussionerna har börjat i Bukarest och Cluj-Napoca, där myndigheterna utvärderar pilotprojekt. Höga kostnader och behovet av kvalificerad teknisk personal utgör dock stora utmaningar för bred spridning.

Utmaningar vid implementering

Tekniska och ekonomiska hinder

Ur teknisk synvinkel är de initiala kostnaderna en av de största hindren. Ett enda intelligent trafikljus kan kosta mellan 15 000 och 30 000 euro, jämfört med 3 000–5 000 euro för ett traditionellt.

Behovet av en robust IT-infrastruktur innefattar servrar, mjukvara för hantering och tillförlitliga dataanslutningar. Underhåll av sofistikerad utrustning kräver specialiserad personal och kostsamt utbyte. Integration med befintliga system kan vara komplext, särskilt i städer med gammal infrastruktur.

Lagstiftning och reglering

Anpassning av trafikreglerna till de nya kapabiliteterna i intelligenta system kräver lagändringar. Standardisering på europeisk nivå är under utveckling men skillnader mellan länder kvarstår. Personuppgiftsskydd enligt GDPR väcker frågor om hur bilder som tas om hand och lagras hanteras.

Framtiden för urban mobilitet

Framtida tekniska utvecklingar

Integration med autonoma fordon utgör nästa logiska steg, där trafikljusen kan kommunicera direkt med bilarna för maximal optimering. Direkt kommunikation med mobilapplikationer gör det möjligt för fotgängare att begära övergång i förväg eller få notiser om återstående tid.

Trafikprognoser med hjälp av big data och optimering baserad på avancerad artificiell intelligens gör att systemen kan lära sig och förbättras kontinuerligt.

Långsiktiga effekter

Dessa intelligenta trafikljus utgör ett första steg mot smarta städer där infrastrukturen anpassar sig i realtid till medborgarnas behov, vilket gör urban mobilitet mer effektiv och hållbar. Målet är att optimera både fotgängar- och fordonsflöde på ett så effektivt sätt som möjligt och därmed driva utvecklingen av framtidens intelligenta urbana transporter.

När tekniken blir mer tillgänglig och pålitlig blir bredare användning nästan oundviklig. För Rumänien innebär utmaningen att minska avståndet till Västeuropa och investera i framtidens infrastruktur, inte i föråldrade system.

Bildkälla: