- Myten om extra bränsle vid låga temperaturer är inte sann.
- Underjordiska tankar håller temperaturen nästan konstant (variation 2–3°C).
- Ledningar och pump påverkas knappast av lufttemperaturen och lagringen.
- Praktisk volymökning är under 50 ml per 50 liter.
Bränslepriserna har nått rekordnivåer i år och utsikterna ser inte särskilt uppmuntrande ut. För miljontals bilister som dagligen är beroende av bilen utgör bränslekostnader en betydande del av hushållsbudgeten. Det är naturligt att många bilister söker kreativa sätt att sänka kostnaderna, antingen genom ekonomisk körning eller genom att välja rätt tidpunkt för påfyllning. En av de mest populära teorierna som cirkulerar på nätet hävdar att bränsletanken fylls tidigt på morgonen eller sent på kvällen ger mer bränsle för samma pengar. Men är det sant?
Vetenskaplig grund: termisk expansion av vätskor
Teorin bygger på ett verkligt fysikaliskt fenomen: termisk expansion av vätskor. För att förstå bättre, låt oss ta ett konkret exempel: en liter bensin vid 15°C innehåller cirka 737 gram bränsle. Vid 25°C har samma liter en lägre densitet och innehåller färre gram bränsle. Skillnaden är liten men finns—ungefär 1% per 10 grader Celsius. Alltså, teorin verkar logisk: om du fyller när temperaturen är lägre får du samma volym (du betalar för liter) men med högre energidensitet, så mer energi i tanken.
Verkligheten på moderna bensinstationer
I Sverige, likt i många utvecklade länder, använder bensinstationer massiva underjordiska tankar placerade på djup mellan 2 och 4 meter under markytan. Dessa tankar är:
- omgivna av ett tjockt jord- och betonglager
- isolerade termiskt från temperaturfluktuationer
- hålls vid relativt konstant temperatur året runt
- skyddade mot direkt solljus
Temperaturen i marken vid djupet där tankarna finns varierar mycket lite under dagen – praktiskt taget är den nästan konstant. Samtidigt kan lufttemperaturen variera med 15–20°C mellan natt och den varmaste dagen, medan bränslet i underjordiska tankar håller sig inom parametrar med variationer på högst 2–3°C.
Vad händer mellan tank och pump?
Vissa menar att även om bränslet i tanken är temperaturstabilt, passerar det genom ledningar och pumpens komponenter som kan påverkats av omgivningstemperaturen. Låt oss analysera detta:
Pumpsystemet
- Bränslet pumpas från den underjordiska tanken direkt till pumpens utlopp
- Tiden för överföring genom ledningar är några sekunder
- Volymen bränsle i ledningar och pumpen är minimal (under 5 liter)
- På en livlig station står bränslet aldrig i pumpen tillräckligt länge för att värmas upp signifikant
Ekonomisk beräkning
Säg att vi antar ett optimistiskt scenario för teorin:
- Temperaturdifferensen mellan natt och den varmaste dagen: 20°C
- Termisk expansionskoefficient för bensin: ca 0,001 per °C
- Vid 50 liter skillnad teoretiskt maximal: cirka 1 liter
Men eftersom:
- Temperaturen i den underjordiska tanken varierar med högst 2–3°C
- Endast bränslet i ledningar och pumpen (under 5 liter) påverkas av lufttemperaturen
- Exponeringstiden är minimal
Den faktiska volymskillnaden är försumbar – sannolikt under 50 ml per full tank på 50 liter. Med dagens bensinpris betyder det några kronor, vilket inte räcker för att motivera att tanka endast på morgonen.
Internationell standardisering
Inom olje- och bränsleindustrin finns tydliga internationella standarder för försäljning av bränslen. I de flesta länder, inklusive Sverige, standardiseras volymen av bränslet till en referenstemperatur (vanligtvis 15°C). Moderna pumpar är utrustade med automatiska temperaturkompenseringar som justerar den visade volymen efter den faktiska temperaturen på bränslet och avlägsnar i praktiken alla teoretiska fördelar. Dessa kompensationssystem är obligatoriska i många jurisdiktioner och kalibreras och kontrolleras regelbundet av måttmyndigheterna för att säkerställa mätprecisionen.
Faktiska sätt att spara bränsle
I stället för att lita på myter finns det vetenskapligt bevisade metoder som faktiskt minskar bränsleförbrukningen:
Körstil
- Jämna accelerationer och förutse körning – undvik plötsliga gas- och bromsningar
- Hålla en konstant hastighet – använd farthållare på motorväg
- Minska onödig last – ta ut tunga föremål som inte används
- Undvik långvarig tomgång – stäng av motoren om du står still längre än cirka 30 sekunder
Teknisk underhåll
- Rätt däcktryck – under- eller överpumpade däck ökar förbrukningen
- Regelbundet underhåll – smutsiga luftfilter, slitna tändstift och gammal olja ökar förbrukningen
- Kontroll av insprutningssystemet – smutsiga eller defekta injektorer minskar effektiviteten
- Hjulgeometri – felaktig geometri ökar rullmotståndet
Planering
- Kombinera resor – färre separata körningar
- Undvik rusningstrafik – stop-and-go-körning slukar mer bränsle
- Använd trafikappar – välj mer effektiva rutter
Slutsats
Trots att idén att tanka tidigt på morgonen verkar logisk utifrån fysiska principer, ger den praktiskt taget inga verkliga fördelar. Systemet för lagring och distribution av bränsle, tillsammans med standardisering och temperaturkompensation, gör att tidpunkten för påfyllning inte har någon betydande effekt på mängden energi som du får.
Fokusera istället på faktorer som verkligen gör skillnad: körstil, korrekt bilunderhåll och smart resplanering. Dessa faktorer kan minska förbrukningen med 10–30%, en verkligt betydande besparing jämfört med minimala teoretiska besparingar av morgontankningen.
Således kan denna idé klassificeras som en del av kapitlet “populära bilmyter”.